En lugn hemmadag

Imorgon startar sommartorsdagarna här i borås och det startar med Erik Grönvall på scen. Får se om man kanske kikar in? Men ska eventuellt ha en hemmamyskväll med mat och godsaker tillsammans med Magnus och Anna. Åhh en en sak till, idag åker mina bästa vänner Kriztin och Frida till Rhodos! Gissa om jag är avis? :P hihi... hoppas att de får det riktigt härligt och bra! Ja, just nu vid denna tiden så checkar de in...

Blev en shoppingdag istället

Han har även fått agera nakenfis en stund idag. Då passade han på att bajsa och kissa. För det är ju mycket skönare att göra det i det fria än i blöjan. hihi... Nu sover han gott i vagnen. Stackarn är helt utslagen av denna värmen. Ikväll ska vi iväg och kika på när morbror spelar fotboll. Ska bli kul att se, speciellt när det är så underbart väder. Ha en fin sommarkväll ♥

Ut på äventyr


God natt

Nu ska jag hoppa i sängen och mysa med lillprinsen ♥

Efterkontroll på MVC


Kusinerna

Jamie var supertrött och blundade på de flesta korten givetvis ;) Liam fick en liten stund då han var glad och pratade med oss alla innan de magonda tog över igen och han började att skrika :(

IKEA


Tar tillbaka det här med bajsandet... Varning för löjligt roligt inlägg!

Nu har jag både en SKITunge och en SKIThund ♥

Älskar när du ler

mamma blir så varm i hela kroppen då ♥

Grillning står på schemat


En tidig morgon med en skrikig bebis

Nu ska jag se om jag inte kan lägga lillprinsen i sin säng och kanske få sova lite till jag också.

Hos farmor och farfar


AD-vitaminer


En kinkig liten kille


En bebis är född!

Den 16 Juni hittade Natalie och Patriks söta lilla tös ut. En liten Isabella.
Äntligen har ni er lilla hos er. Som ni har väntat.
Ett stort grattis till er vännen och all lycka ♥

Picknick i det soliga

Igår var jag och Jamie på Almenäs tillsammans med Josefin. Blev en mysig picknick i det soliga underbara vädret ♥ Idag vart vi iväg dit igen. Men denna gången med Kriztin och Frida. Det blev lite solande och skvallrande. Har saknat flickorna så mycket! Var mys att få träffa dom igen!
Jamie har vart supersnäll nu i dessa två dagar. Inte skrikit alls, bara sagt ifrån när det var dags för blöjbyte eller mat. Fick till och med "sovmorgon" idag fram till klockan 6. Annars brukar han väcka mig vid 4 tiden. Me happy! Nu ligger han i soffan och pratar med pappa :) hihi...

Lillprinsen 1 månad

Grattis min lilla prins på 1 månadsdagen

Namnet är godkänt!


Nu har vår lilla kille sitt namn godkänt och klart
♥ Jamie William Good ♥

Mina killar ♥

Går inte att beskriva med ord hurpass mycket jag älskar er två ♥
Ni är de två finaste som finns!

Utvilad

Inatt märkte jag dock att det var flera timmar sedan han ammade. Mitt högra bröst var stenhårt och mjölkstockningen var ett faktum. Tack och lov så vaknade han nära inpå där och ammade på det bröstet samtidigt som jag masserade lätt. Efter det var bröstet som vanligt igen. Mitt vänstra bröst dock, det är fortfarande jätte ömt... Får ringa 1177 idag och prata med dom. Har en del annat att fråga dom om också. Så det är väl lika bra!

En fartfylld dag

Natten till idag var kämpig den också och Jamie ville inte sova alls mycket. Det betyder att jag inte vart fullt så pigg denna dag. Tog tempen imorse också och den visade på liten grad feber. Varför jag valde att kolla tempen var för att mitt vänstra bröst är tokömt. Kanske det är mjölkstockning? Men känner inga bölder? Hoppas att det ger med sig. Annars får jag ta att ringa till 1177 imorgon och prata med dom.
Nu blir det snart att sova. Lillprinsen har äntligen somnat och lär ju sova nu fram till dess att han är hungrig igen. Det betyder att han kommer nog att hålla mamma vaken inatt igen. Bäst att göra sig redo för sängen. God natt alla!

Studenternas dag

Jag i mitten med det långa håret :)
Jag och min älskade bror Robert
Jag hoppas att min systers dag blir superbra, även fast vädret kanske inte är det bästa. Men vad tusan, ärligt talat tror jag inte att man tänker på vädret eller att det regnar en sådan här dag. Det ända man tänker på är fest, alkohol och att få en sjuh....... bra dag!
Grattis syster till studenten ♥

Lillprinsen

Mamma får lixom inte nog av dig, min lilla skatt. Kan ta hur mycket kort som helst på dig!
Dagen idag har vart lugn den också. Thomas, Jonas bror har vart här en stund och nu sitter de och spelar golf på playstationet. Igårkväll åkte vi en snabbrunda ner till Göteborg för att hälsa på två av Jonas kompisar. Det var riktigt kul och de var så glada för att få träffa vår lilla prins ♥

Prinsen växer så det knakar!

Mammas och pappas lilla älskling

Förlossningsberättelse

Maj månad var äntligen här och det skulle betyda att det, enligt ultraljudet, var 16 dagar kvar till beräknad förlossning. Den 1 maj på kvällen fick jag ett samtal från min bror om att han nu hade blivit pappa. Lyckan spred sig inom oss och vi väntade ivrigt på att få se bilder på den lilla skapelsen. Min mobil plingade till och där fick vi se lilla Liam som nyligen kommit till världen. Lusten på att få ut sin egen skatt då var stor och jag märkte på Jonas att även han nu var otålig och ville ha ut vår lill* som gömde sig i min mage.
Dagarna gick. Jonas jobbade på som vanligt och jag gick hemma och väntade. Jag försökte med allt. Var ute och powerwalkade näst intill var dag för att få fart på livet där inne. Värkarna kom, men gick över efter en stund. Så höll det i sig fram till den 12 maj. Jag skulle gå på toaletten och märkte då att det inte bara var kiss som sipprade ut när jag satt på toan, utan något mer kletigt och slemmigt. Slemproppen!
Jag blev genast jätte nervös eftersom att det endast tog två till tre dagar efter det att min brors tjejs slempropp gick, till det att de hade deras lille ute hos sig. Mina värkar hade ju dessutom ändrat karaktär och var mer ”regelbundna” än innan. Jag messade min mamma och min bror Magnus (som förövrigt bor på andra sidan jordklotet) sedan sprang jag in till Jonas i sovrummet och sa att proppen hade gått. Alla blev nervösa och telefonen ringde i ett de kommande dagarna. Alla var lika nyfikna och förväntansfulla inför hur lång tid det skulle ta innan det var dags.
Dagen efter, alltså den 13 maj, åkte jag med ut till min bror för att hälsa på deras nytillskott. Min bror var redigt nervös och ville helst inte att jag skulle komma med tanke på hur det låg till med mig. Jag dock, höll inte med och kände att jag skulle orka med en dagsutflykt till honom. Lilla Liam var jätte söt och nu var man ännu mer sugen på att få ut sin lill* i magen.
På vägen hem kände jag mig inte riktigt bekväm med att sitta i bilen en sådan lång sträcka som det ändå var mellan oss. Det var jobbigt och värkarna kändes obehagliga och jobbiga. Jag kom slutligen hem och la mig i soffan för att vila. Helt ovetandes om hur natten skulle komma att bli…
…vi gick och la oss runt 23 tiden och värkarna var starka. Jag låg och vred och vände på mig, men inget hjälpte. Värkarna var fortfarande oregelbundna men nu ändå med mindre mellanrum än de som jag känt av tidigare. När jag tillslut inte stod ut längre ringde jag till förlossningen där de sa åt mig att andas rätt. De andades med mig i luren och jag kunde kontrollera värkarna på ett helt annat sätt. Men trotts detta kunde jag inte somna om. Efter att ha vart vaken hela natten, väckte jag Jonas vid 5 tiden på morgonen och bad om att åka till förlossningen. Där fick vi reda på att det minsann har startat, men att jag inte var öppen mer än 1 ynka centimeter. Jag fick ”dundertabletter” och sedan åkte vi hem igen och sov. De timmarna jag fick sova där på morgonen var helt ljuvliga! Fredagen var här och det var bara två dagar kvar till beräknad födsel.
Fredagen den 14 maj var dagen då det var dags vårmarknad i Borås. Trotts mina starka värkar och vårat besök på förlossningen under natten, ville jag åka ner till stan för att kika på marknaden. Vi gick ett par varv och vilade med jämna mellanrum. Man var ju inte den snabbaste kvinnan direkt. Magen var stor som en badboll och hela jag var svullen. Vi hittade lite småsaker och en supersöt tröja till Bulan. Dagen gick skapligt och jag hade mina värkar, men inte så som under natten. Kvällen kom igen och jag böna och bad om att jag skulle få sova denna natten…
…timmarna gick och jag kunde inte somna. Värkarna tilltog som aldrig förr och jag visste ännu en gång inte vart jag skulle ta vägen. Ringde till förlossningen vid fem tiden även denna natt och vi fick komma in. Lördagen den 15 maj var här. De kopplade på CTG och vi fick nu bekräftat att de riktiga värkarna hade startat. De ville kolla hur mycket jag hade öppnat mig och nu var det 3 centimeter. Denna gång fick jag stanna för att få sova ett par timmar. De gav mig en morfinspruta och gisses vilken dunderspruta det var. Jonas åkte hem för att sova men kom tillbaka några timmar senare. Inget hade hänt under dessa timmar jag fick sova. Jag var fortfarande öppen endast 3 centimeter och de tyckte att jag skulle få åka hem och sova istället för att vara kvar på sjukhuset. Jag fick med mig ”dundertabletter” hem som jag valde att spara till kvällen för att ha en chans till att sova. Ack så fel vi hade…
Mina etablerade värkar startade 19.00 samma kväll. Jag tog mina tabletter, men inget hände. Vi gick och la oss, jag böna och bad för att jag skulle få somna, men ikke. Jag väckte Jonas för tredje natten i rad, vid midnatt, och sa att vi måste åka in. Värkarna var värre nu än någonsin. Men gråten i halsgropen sa jag till Jonas att han gärna fick stanna i bilen om han ville. Han kunde ju få sova där medan jag var inne på förlossningen och pratade med dem. Det ville han ju såklart inte, utan följde med mig in. Där tog det nästan tio minuter innan de kom och öppnade för oss. De tio minuterna kändes som en hel evighet. Värkarna var så starka att jag inte kunde kontrollerna dem riktigt och Jonas fick stå och tjata på mig om att andas rätt. När vi väl kom in blev vi undersökta och jag hade nu öppnat mig fem centimeter…
…Klockan 01.05 söndagen den 16 maj blev vi inskrivna. Nu var den beräknade födelsedagen här. Jag fick återigen en morfinspruta för att kunna somna. Dock hjälpte den inte lika mycket denna gång som natten innan. Fick ringa på personalen varje timma för att få en varm handduk att lägga på sidan för att dämpa smärtan. Jonas låg sött och sov i en säng jämte mig. Morgonen kom och värkarna hade nu vart igång sedan kvällen innan.
Vid 09.00 bad jag om att få lavemang. Jag kände mig förstoppad och ville bara få ut allting i tarmen. Vi gick iväg till ett annat rum, då jag inte ville att Jonas skulle höra mig sitta och trycka och fisa som en tok i toan utanför vårt rum. Haha… Fick dock inte ut så mycket när jag satte mig på toaletten och valde då att gå tillbaka till rummet. Då satte det fart! När jag var precis utanför rummet kände jag att det var panik dags att gå på toa. Jag satte fart mot toaletten. Men när jag kommer fram och ska ta tag i handtaget upptäcker jag att det är upptaget. VAD GÖR JAG NU? Jag gick fram och tillbaka, fram och tillbaka. Ingenting hördes inifrån toaletten. Nu var det verkligen panik. Jag kommer att, ursäkta ordvalet, skita ner mig! Jag ”sprang” för att leta efter en annan toalett. Tillslut hittade jag en, dock vid en annan patients rum. Men vad skulle jag göra? Inte ville jag göra i byxan heller? Det var verkligen i sista sekund som jag fick pusta ut inne på toaletten. Tacka gudarna för att jag hann. Efter att ha suttit där inne och konstaterat att jag fått ut allt gick jag snällt tillbaka in till vårt rum. Jag frågade Jonas om det var han som stängt in sig på toaletten innan, och visst fasiken var det det! Som vi skrattade åt allt då. Tiden gick och värkarna blev bara värre och värre. Vid 10.43 blev vi flyttade in till ett förlossningsrum. CTG kopplades på. Jag var nu öppen 7 centimeter. Minns att jag hade svårt för att lägga mig ner. Ville inte, kändes bäst att få stå upp medan värkarna kom…
…Då hade allt startat och inom några timmar skulle vi ha vår Bula hos oss. När jag tillsist fått lagt mig, var barnmorskan snabb med att ge mig lustgasen. I början mådde jag lite illa av gasen, lukten var något speciell och det kändes konstigt att andas i den. Hon bad mig att andas i den när jag kände att värkarna startade. Sagt och gjort… jag blev helsnurrig och skrattade glatt åt det hela mellan värkarna. Jag bad Jonas flera gånger om att prova lustgasen. Tillsist fick jag honom till att prova. 11.20 tar BM hål på fosterhinnorna och jag känner hur det forsar ut alldeles varmt vatten. Vattnet var klart och tydde inte på någon avföring. Vid 12.00 sa jag till Jonas att han skulle säga till mig när klockan var 18.00 att det förhoppningsvis då var över.
Nu var det verkligen igång. Vi hade pratat om att jag ville ha ryggmärgsbedövning. Allt som gör denna smärta lite lindrigare var något som jag verkligen ville ha. Värkarna kom och gick, de blev starkare och starkare. Min barnmorska ökade på dosen med lustgasen med jämna mellanrum och jag hamnade mer och mer i min egna lilla värld som kändes långt, långt borta från de andra i rummet. Jag vaknade mer eller mindre till då jag hörde att barnmorskan sa till mig att det kanske var försent nu med att lägga en ryggmärgsbedövning.
- NEEEEJ! Skrek jag. Jag sa ju att ni skulle säga till i tid. Jag ville ju ha den bedövningen.
Barnmorskan gick iväg och kom efter en kvart tillbaka och sa det att läkaren var på väg. Det var på håret att jag inte skulle få någon bedövning. Men tack och lov så hann vi i sista sekund. Jag minns hur läkaren sa till mig att ligga helt stilla. Långt, långt borta (som jag kände mig att vara) svarade jag att det inte var så lätt nu när värken kom. När den väl gett med sig la han bedövningen. Jag kände ingenting. Om det nu skulle kännas så var det ingenting jämt emot värkarna. När det var klart sa han till mig att det skulle bli bättre och bättre för varje värk som kom. Smärtan skulle avta en hel del. Jag låg nu på sidan och det var riktigt jobbigt att handskas med värkarna i den positionen. Jag ville bestämt ligga på rygg. Mina krystvärkar startade 14.24 och jag krystade som aldrig förr. Stackars Jonas som satt och höll mig i handen fick nästan sin hand krossad av mina krafter.
15.00 var det dags för skiftbyte hos personalen. Jag blev tok nervös och ville bara ha kvar vår nuvarande BM som hjälpt oss så här långt. Dock blev det inte så utan jag fick en ny, toppen bra, barnmorska. Mina krafter började ta slut och jag hade nu hört i 36 minuter att det vart nära och att vid nästa krystning så skulle Bulan vara ute. Ikke… de försökte att få i mig energidryck för att ge mig nya krafter. Vid 15.20 får de klippa mig och vid 15.42, efter flera långa och smärtsamma krystningar kom Bulan ut.
- Det är en kille hör jag Jonas säga. Du hade rätt älskling!
Jamie vägde hela 3830 gram och var 51 cm lång. Jag var så lycklig och några tårar föll ner för min kind. Jag tittade på Jonas och sa det att äntligen har vi vår skatt hos oss. Lyckan var så stor. Jonas fick klippa navelsträngen och sedan fick jag upp honom på bröstet. Efter några minuter gjorde jag ett sista krystning för att få ut moderkakan. Nu var förlossningen över och all smärta var som bortblåst. Min BM la bedövning och började sedan att sy ihop det klippet som blev. Jag kände ingenting och låg bara kvar på sängen med vår lilla prins på bröstet. Vem hade kunnat ana att han skulle hitta ut på exakta datumet?

En mysdag

Igårkväll gick vi och la oss samtidigt som Jamie somnade vid 9 tiden. Detta för att natten innan inte gav såpass mycket med sömn som vi hade velat. Inatt vaknade han igen vid 2 tiden och var hungrig och somnade sedan om igen till klockan blev 5 och det var dags för blöjbyte och mat ännu en gång. Blev alltså lite mer sömn i alla fall. Måste försöka med att ha han vaken till klockan 23 på kvällen, hur svårt det nu än ska vara. Kanske får man lite mer sömn under natten då? Men prinsen är ju bara 3 veckor gammal och långt ifrån några fasta rutiner ännu. Låt oss se om det kanske kan funka endå!
Idag blir det nog mest mys som står på schemat. Regnet öser ner här utanför fönstret och jag har ingen lust till någonting idag igentligen. Så låt oss börja denna veckan med slapp och mys framför tv:n ♥ Vad händer hos er?

Dålig uppdatering!

I fredags var det dags för bal för min syster. Blev en hel dag med att försöka fixa iordning henne inför kvällen. Och så fin hon blev!
Snart bär färden av till Hyssna och till Jonas päron. Blir en vacker dag där ute hos dom. Ska bli mysigt. Jag ber återigen om ursäkt för den dåliga uppdateringen. Men för er som fått små, vet att det inte är datorn man prioriterar i första hand just nu :)

Love
En dag med mormor

Senare vid 11 tiden kom Jamies mormor hit. Det blev mys framför tv:n och senare blev det en runda ner till Almenäs för att bada hunden. Fidde älskar att bada och denna gången fick han dessutom publik när han plaskade runt i vattnet. Närmare bestämt runt 20 pers som stod på bron och förundrades detta. Haha... Att det kan vara så spännande att se en hund bada? När vi sedan kommit hem igen var det dags för lilla Jamie att bada. Mormor tog på sig detta och valde att hålla honom i vattnet. Lillprinsen vart nog lite rädd för detta och var inte alls med på detta. Han skrek och skrek och ville bara helst av allt upp från det hemska badkaret. Efter lite ompyssling och fått på sig lite kläder var allt frid och fröjd igen ♥
