I torsdags var det dags igen. Dagmamma ringde mig på jobbet och sa att Jamie hade 38,7 i feber. Då var det bara till att packa ihop och åka för att hämta honom. Stackarn var helt slö och tagen och sov större delen utav dagen. Nära till tårar och allt var jobbigt för min lilla prins. Febern gick upp till 39 och höll sig där omkring tills idag. Igår kväll upptäckte jag utslag på hela Jamies kropp men tack och lov försvann de under natten till idag.

Nu mår han bättre igen. Knappt någon feber bara lite. Han är betydligt piggare och springer runt och busar igen. Skönt att se honom bli sig själv igen! Det skär i mammahjärtat när de är så sjuka och hjälplösa

Att ge napparna till Tomten verkar vara det som gäller. Minns i och för sig att jag själv gav bort mina nappar när jag var liten, till denna runda, rödklädda, Goa tomten. :) ska nog försöka prata lite med Jamie ang detta och få honom att tillslut kanske lämna ifrån sig dessa. Julafton får avslöja det :) värt att testa i alla fall!

Sitter på jobbet nu och om 3 min är min lunch slut. Ikväll blir det kvällsmys med tjejerna. Som jag längtar!! Ha en bra fredag alla ni :)

Febern finns kvar och det blir ännu en dag hemma i soffan imorgon. Här somnade han gott jämte mig helt utslagen och inte ville han få i sig någon mat heller :( Får försöka få i honom välling när jag tar honom till sin säng om en liten stund. Mammas lilla prinsiplutten ♥ Dax att bli frisk nu!

Trummisen Jamie repar framför TV:n. Här vaknade vi 05.45 imorse av att lilleman hade magont. Stackarn. Inte lätt att vara sjuk. Fortfarande feber idag med så vi får väl se hur morgondagen blir. Tiden fram till ikväll får avgöra: Jobb - dagmamma eller vabb - stanna hemma? Blir en dag till framför barnkanalen helt enkelt. Tänkte fixa fram lite andra disney filmer också. Börjar bli trött på Superhjältarna nu...! 1 gång redan idag på morgonen... fler gånger blir det inte idag (om jag får bestämma) men det vet vi ju att så är inte fallet... ♥

Liten prins som fick ta sig ett varmt bad idag samtidigt som mamman fick ta sig en snabbdusch. Har vabbat idag och får även stanna hemma imorgon då mini fortfarande har feber kvar i kroppen. Mamma lilla hjärta ♥ Men ack så mysigt vi har haft det! Kollat på Superhjältarna 7-8 gånger om, lagat mat, badat, myst under täcket i soffan och bara tagit det lugnt.

Nu sover prinsen och jag sitter och glor på Hollywoodfruarna... Behöver jag ens nämna en blondin vid namn Gunilla? ÄÄeeh ja blir bara trött på när ja säger hennes namn... jag, nej... inga kommentarer!

Som rubriken lyder så undrar jag verkligen vart tiden tar vägen. När jag kollar på vår älskade lilla kille när han somnat så gott, så tänker jag bara på hur fort allting har gått. Den där lilla, lilla bebisen man fick upp i famnen vid förlossningen har vuxit och blivit en stor, busig, envis, (som Roos-släkten, min mormor hette Roos i flicknamn. Enormt envis) sprallig och glad kille. MEN... också otrolig mammig... Har kommit in i en sådan period och till mestadels så blir det mängder av tårar så fort jag bara går en meter ifrån. Jag HOPPAS att det snart kan vända. All denna kärlek som finns för denna lilla krabat är helt obeskrivlig. En kärlek som bara växer sig större och större! 

Mamma älskar dig massvis busunge ❤ vad vore jag utan dig min skatt??