Begravningen var riktigt vacker, jag vet att även du mormor är nöjd över den. Så många det var som kom ifrån Norge för att säga hej då till dig. Det var svårt där ett tag när jag skulle gå in där i kyrkan och fick syn på din kista. Tårarna bara forsade ner för mina kinder då. Robert läste upp en dikt ifrån Magnus åt dig. Den var jätte fin. Stackars Magnus som inte fick säga hej då till dig riktigt och inte du till honom.

För att vara på den ärliga sidan så är det skönt att du har fått ditt lugn och ro nu mormor. Var jobbigt att tänka på att du inte låg ovanpå morfar i graven, utan i ett frysrum på sahlgrenska. Nu ligger du där tillsammans med morfar och det kommer du alltid att göra. Äntligen har ni återförenats och som du har längtat efter honom. Jag älskar dig mormor och saknar dig något så grymt mycket. Vila i frid mormor!